Månadens författare maj: Christer Petersson

Christer Petersson har flera skrivprojekt på gång och tidigare arbetade han som allmänläkare. I höstas kom hans senaste bok, Allt som händer när ingenting händer. Och för att samla tankarna under skrivprocessen börjar han ofta med att skriva för hand.

Vad har du för skrivprojekt på gång just nu?

— Just nu skriver jag på ett bidrag till en större antologi om Läkaren som patient. Det är enheten för medicinsk humaniora vid Lunds universitet som står bakom projektet. För övrigt skriver jag artiklar till medicinska tidskrifter och dagspress. Många debattinlägg under vintern i vårdfrågor, men även frågor om miljö och klimat. I min senaste bok Allt som händer när ingenting händer som kom ut sent i höstas står naturen och miljöfrågorna i centrum. Jag håller också på att samla mig för ett mera självbiografiskt projekt

Hur blev du en skrivande person?

— Började skriva små berättelse i Enid Blytons anda redan i folkskolan. Har alltid älskat berättandet! Vid 16 års ålder började jag skriva dagbok och har fortsatt med detta alltsedan dess. Det har blivit drygt 1,5 hyllmeter svarta vaxduksböcker i en väl dold bokhylla. Jag skrev också dikter och prosastycken, mest för byrålådan, men en del har jag publicerat. Så småningom artiklar, krönikor, kåserier i medicinska tidskrifter. Jag har under 17 år arbetat i redaktionen för en medicinsk tidskrift. Vetenskapligt skrivande har varit en del av detta. Min doktorsavhandling var den första egna boken. Sedan har det blivit ytterligare några böcker i gränsområdet mellan medicin och humaniora. Och inte minst om (allmän)läkarrollen. Dessutom många kapitel i antologier av olika slag. Min senaste bok är mera personlig och till formen närmast essäistisk. Där försöker jag gestalta mötet med natur, litteratur och samtid.

Tänker bättre med pennan i handen

Hur skulle du beskriva din stil, för någon som inte har läst dig tidigare?

— Jag tror att jag har en lättflytande stil, som i allmänhet är lättläst. Många läsare påstår det. Annars svårt att karakterisera min egen stil eftersom den är en del av mig själv. Det poetiska inslaget är markant. Jag skulle gärna skriva ren poesi, men passar mig för att gå utanför gränserna för min kompetens. Bara ett fåtal läser poesi i vårt land. Betydligt fler skriver själva dikter. Mitt eget dagboksskrivande har kanske haft den allra största betydelsen för min stil.

Hur skulle du beskriva din skrivprocess?

— Spontanistisk och associativ. Även en vetenskaplig artikel börjar jag med att skriva ”ungefärligt” med blyertspenna i ett kollegieblock. Numera händer det förstås att jag skriver de första utkasten på datorn, men faktum är att med pennan i handen tänker jag lite bättre. När jag har en acceptabel första version läser jag igenom, kastar om stycken, ser till att texten får en inre logik och blir följsam i rytmen. Jag undviker konsekvent vissa satsformer exempelvis presens particip. När det gäller debatt och sakframställningar är det viktigt att syftet framgår.

Hur vet du när din text är ”klar”?

— När jag själv tycker att den flyter relativt friktionsfritt utan alltför många oklarheter och motsägelser. Och när min hustru (som är litteraturvetare) har läst igenom och gett sitt gillande.

Platsen har stor betydelse för skrivandet

Om du har någon annan sysselsättning/arbete också, vad är det?

— Jag är aktiv i styrelsen för Naturskyddsföreningen, är amatörornitolog och även intresserad av insekter och växter. På ett mycket tidigt stadium visste jag att jag ville bli ekolog, men det fanns ingen efterfrågan på sådana under 60 och 70-talen. Därför blev det medicin. Något jag inte ångrat.

Vilken betydelse har platsen du bor på för ditt skrivande?

— I den senaste boken har platsen stor betydelse. Den är ett försök att se och fundera kring de små skeenden runt vår lägenhet i Växjö, kring en liten stuga vid en sjökant utanför stan och vid vår sommarstuga i en ekbacke i norra Skåne. Större delen av den boken är mycket platsberoende. Annat jag skrivit är inte platsbundet till innehållet, men däremot för inspiration och koncentration. En stor del av sammanfattningen av min doktorsavhandling skrev jag på Kastrup i väntan på flyg. Jag gillar att sitta på caféer och skriva och även utomhus med ett landskap framför mig.

Vilket litterärt verk/litterär person från Kronoberg, död eller levande, är din favorit?

— Svårt! Vi har ju många bra. Den som har betytt mest är nog ändå Pär Lagerkvist. Under tonåren läste jag det mesta av honom, inte minst den tidiga och sena lyriken (Ångest, Aftonland). Gäst hos verkligheten var ändå den som satte djupast spår. Jag kände igen så mycket av den unge Lagerkvists ångest och främlingsskap. Vi bodde en period nära Lagerkvists skrivarstuga på Tjörn. Upplevelsen av platsen där stärkte känslan för hans dikter.

Vilhelm Moberg är en annan stor favorit. Hans verk är byggda av verbalt kärnvirke som kommer att hålla länge. Folke Fridell och Gunnar Adolfsson är arbetarförfattare som i hög grad är läsvärda. Många fler kunde nämnas.